Under hösten läste jag på Ullakademin på Kyrkeruds Folhögskola i Vämland.
Mina lärare var de eminenta ull-och textilkonstnärerna Erik Torstensson och Christina Ekelund. Under fyra helgträffar så färdades vi genom historien med ullen som människans röda tråd.
Ett av mina projekt blev att utveckla och ta vidare den ulltovade fällen till något bärbart och funktionellt.
För att kunna göra ett klädesplagg som skulle gå att röra sig i så behövdes det flera tunnare ulltovade fällar. Jag använde väl sammanhållen, helårsklippt, Gotlandsull från Fide. För att få fram en tunn ulltovad fäll som orkade belastning i sömmarna, så tovade jag fast ett lager tunn gasbinda mellan de två kardade ull lagren på baksidan.
Jag klippte sedan ut delarna från ett äldre Anorakmönster och sydde ihop dem med ett hemspunnet allmogegarn av Roslagsull. Härvan hade en hög mängd täckhår för att på så sätt få ett starkare garn som inte skulle gå sönder så lätt. Eftersom de olika fällbitarna blev ganska tunga så behövdes ett garn som skulle klara belastningen i sömmarna.
När de olika mönsterdelarna vad ihopsydda så sydde jag fast en bomulluskant från ett par gamla stretch-jeans runt både kapushongen och midjan. Slutligen sydde jag fast en stor ficka på magen.